Hur mår Sueciateckningarna?
Text: Charlotte Ahlgren
Vilka bevarandeåtgärder behövde göras?
Första steget blev att skapa underlag för riskanalys, vilket är nödvändigt för att kunna ställa diagnos. Denna kom att utgöra beslutsunderlag för det fortsatta arbetet.
Ett slumpmässigt urval om 65 teckningar gjordes för en genomgripande tillståndsundersökning. Dessa dokumenterades utifrån fastställda kriterier gällande mått, teknik, tillstånd för hela objektet, nivå av bläckfrätning, samt kommentarer kring tillståndet.
Med hjälp av denna överblick uppskattade vi tillståndet i hela samlingen och gjorde en prognos för behoven av bevarandeåtgärder för samtliga teckningar i samlingen.
Vad visade undersökningen?
Teckningarna i urvalet bedömdes enligt fasta kriterier på en fyrgradig skala. Resultatet fördelade sig enligt följande:
- Gott skick 8%
- Mindre tecken på nedbrytning 86%
- Behov av åtgärd 5%
- Akut behov av åtgärd 1%
Vi konstaterar att teckningarna i relativt gott skick, med vissa variationer, vilket var ett bättre resultat än förväntat.
Järngallbläck
I teckningarna har Erik Dahlbergh använt flera av de tekniker som var tillgängliga i hans samtid.
Vi valde att särskilt fokusera på det problematiska järngallbläcket, vanligt förekommande ända från medeltid och fram till 1800-talet.
Järngallbläck har framställts i oändliga variationer och alltid lokalt av användaren själv, t. ex prästen, konstnären eller skrivaren. Bläcket kan därför anta olika färgtoner från ljusbrunt till svart, både i sin flytande form och i den färdiga teckningen genom kemiska förändringar över tid. Grundingredienserna är järn (järnsulfat), garvsyra från galläpplen eller annan syra från växtriket, gummi arabicum, samt vatten. Färgämnet uppstår som en följd av en kemisk reaktion mellan ingredienserna. Beroende på de inbördes proportionerna mellan dessa blir bläcket mer eller mindre surt.En vanlig typ av skada på dokument och teckningar där järngallbläck använts är frätskador, allt från genomslag till papprets baksida till fullständig pappersförlust.
Järngallbläck förekommer på ca två tredjedelar av Sueciateckningarna, ensamt eller i kombination med andra tekniker.
Bilden föreställer hela galläpplen, samt bitar av gummi arabicum
Bevarandeåtgärder
Vilka bevarandeåtgärder valde vi att prioritera?
Förvaringen
Sueciateckningarna var monterade på blåa ark av tjockare papper, en eller flera teckningar på samma ark, samlade i mappar. De större teckningarna planförvarades i hurtsar. Några enstaka teckningar har klistrats in i album av sina tidigare ägare.
Tillståndsundersökningen visade att teckningarna generellt är i förvånansvärt stabilt skick, men det faktum att järngallbläck använts gör en god förvaring extra viktig.
Inga större problem kunde härledas till monteringen, men hur gamla och hur kemiskt stabila var själva arken?
Behövde vi göra någon förändring i dessa förvaringslösningar?
Några teckningar avmonterades inför fotograferingen men vi tvekade inför beslutet att byta ut samtliga ark. En kemisk analys av de blåa arken, utförd av Riksarkivet, kom att fälla avgörandet. Den visade klart och tydligt att arken starkt bidrar till en sur miljö, vilket skyndar på nedbrytningsprocessen för både papper och järngallbläck. Så, ja, vi kommer att byta ut samtliga ark i Sueciasamlingen.
Den nya förvaringslösningen innebär att varje teckning kommer att förvaras löst liggande i ett omslag. Omslagen samlas i mappar av tjockare kartong, vilka i sin tur förvaras två eller tre tillsammans i askar av mikrowell. Alla material uppfyller standarden för åldringsbeständigt papper (ISO 9706).
Förvaringslösningen innebär att den mekaniska belastningen på teckningarna minskar.
Bläckfrätningen
Genom att kartlägga synliga observationer av bläck och papper och mäta dem mot fastställda kriterier av kemisk nedbrytning, kunde vi slå fast graden av bläckfrätning i samlingen och ge rekommendationer för den fortsatta hanteringen av den.
Utöver den nya förvaringslösningen och regler för den fortsatta hanteringen av samlingen har inga åtgärder beslutats för stabilisering av bläcket.
Resultat
- Bläcket är i gott eller acceptabelt skick på ca 75 % av teckningarna
- Bläcket är i dåligt eller undermåligt skick på ca 10 % av teckningarna, (vilket betyder förlust av papper och bläck)
- För ca 10 % av teckningarna kunde inte tillståndet bedömas eftersom baksidan doldes av monteringen
Kriterier för bedömning av bläckfrätning genom visuell jämförelse
Källa: Netherlands Institute for Cultural Heritage (ICN), ICN-Information, Number 1, November 2001. ICN motsvaras numera av The Netherlands Cultural Heritage Agency
Vilka bevarandeåtgärder återstår att genomföra för Sueciateckningarna?
Arbetet med att byta förvaringslösning för Sueciateckningarna är på god väg, ungefär hälften av teckningarna har till dags dato åtgärdats i enlighet med de nya metoder som vi beskrivit ovan.
Vi planerar att testa och utveckla möjligheter att övervaka av bläckfrätningen över tid, till exempel genom digital bearbetning och jämförelse av bilder tagna vid olika tidpunkter.